09262017Huvudnyheter:

MENINGAR OCH REFLEKTIONER OM HUR VI FORMAR VÅR VÄRLD OCH VÅRT VARANDE, I DET STORA OCH DET LILLA, I DET AVLÄGSNA OCH DET NÄRA

Demokratidebatten: Falkvinge på fel spår

Rick Falkvinge skriveri dag en bloggpost om mänskliga rättigheter och demokrati, länk.

Han skriver så här: Ett demokratiskt samhälle behöver inte respektera mänskliga rättigheter, och mänskliga rättigheter kan finnas utan demokrati.

Demokrati innebär att en majoritet av de röstberättigade (inte av alla!) bestämmer över en minoritet. Varken mer eller mindre. Det skapar ett problem med avseende på mänskliga rättigheter, eftersom det i varje samhälle och vid varje tidpunkt finns ett majoritetsstöd för att dra in grundläggande mänskliga rättigheter för en namngiven minoritet.

Därför har vi också olika fördrag — instiftade demokratiskt — som garanterar vissa rättigheter åt alla. I praktiken åt minoriteter. Grundlagen är en sådan. Grundlagen är minoriteters skydd mot lagstiftare. Alla medborgares skydd mot lagstiftare, förresten.”

Resonemangen som Falkvinge för utgår från ett demokratibegrepp som är väldigt avlövat.

Är det exempelvis möjligt att tala om en demokrati utan mötesfrihet? -Jag tror inte det. Är det möjligt att tala om demokrati utan pressfrihet? -Jag tror inte det. Det exempelbegrepp som Falkvinge talar om är så snävt att de demokratiska rättigheterna inte kan utövas. Demokrati är enligt mitt förmenande också en fortgående process. Det förutsätter rättigheter för medborgarna för att kunna utöva demokratin. Falkvinge verkar i någon form av retorisk iver skjutit över målet.

Det demokratibegrepp som jag ansluter mig till beskrivs i uppslagsverket wikipedia som, länk: politisk filosofi bygger demokrati på att alla medborgare har en serie fri- och rättigheter, de demokratiska fri- och rättigheterna. Det finns flera varianter av demokrati, med olika nivå på representativitet och frihet för medborgarna, bl.a. direktdemokrati och representativ demokrati.

De flesta demokratiska nationer har grundlagar för att förhindra att den politiska makten blir snedfördelad, till exempel genom att makten är delad mellan den verkställande makten, den lagstiftande makten och den dömande makten. Återkommande kritiska poänger är majoritetsförtryck, att medborgarna inte har tid att sätta sig in i alla frågor, och att de politiska partierna ägnar mer tid åt röstfiske än åt att styra. Intressekonfliktsfråganär också vanlig.”

Jag förstår Falkvinges berättigade oro. Inte minst integritetsdebatten i samband med FRA lagen visar på demokratiska problem i Sverige just nu. Upphovsrättsdebatten visar på liknande problem.


För mig är det inte möjligt att tala om en demokrati utan demokratiska (mänskliga) rättigheter. Grundlagarna garanterar demokratins fortlevnad. Argumentationen som Falkvinge för är tyvärr något vulgär och i värsta fall okunnig. Frågorna om demokratins problem är däremot glödande aktuella. Jag hoppas att den debatten kommer att fortsätta:


Länkar: Göran Widham, Oscar Swartz, Projo, Farmor Gun,

Vad händer nu?

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

Lämna en kommentar