10192017Huvudnyheter:

MENINGAR OCH REFLEKTIONER OM HUR VI FORMAR VÅR VÄRLD OCH VÅRT VARANDE, I DET STORA OCH DET LILLA, I DET AVLÄGSNA OCH DET NÄRA

Övervakningsstaten

CIA är i blåsväder. De kan spana på folk hemma i vardagsrummet genom moderna tv-apparater. De kan forcera nästan alla de där meddelande-apparna som folk tror är så säkra. De kan få våra bilar att döda oss. De kan gå in i operativsystemet på våra telefoner – spana genom kameran, lyssna genom mikrofonen, logga varje tangenttryckning, titta på alla bilder och videofilmer, lyssna på våra inspelade små ljud, snoka igenom alla filer och registrera alla i våra kontaktböcker.

Jag kan inte påstå att jag är förvånad. För oss som följer den här debatten är det gårdagens nyheter. Det finns mycket värre saker. Och alla använder dem. I USA lägger man dessutom ut delar av massövervakningen på privata företag. Amerikanska myndigheter – som NSA – lägger beslag på allt de kan komma över. Även om oss. »Collect it all« är dess käcka slogan och verksamheten kallas Information Awareness. Detta är inte ens hemligt.

Från Snowdens NSA-dokument år 2013 vet vi att svenska FRA har tillgång till NSA:s »spion-google« – XKeyscore – i vilket det mesta som NSA snappar upp finns lagrat. Även uppgifter om svenskar och svenska förhållanden. Våra små ovanor. Är det lagligt att en svensk myndighet har tillgång till sådan information? Och med tanke på att Regeringskansliet och UD är storkunder hos FRA – är det över huvud taget lämpligt?

Den svenska debatten om övervakning cirkulerar dock mest kring datalagringen. Det vill säga att data om alla svenskars alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner lagras. Rubbet. För att de kan vara bra att ha.

Så får man inte göra – har EU-domstolen nu sagt, för andra gången. Det strider mot de mänskliga rättigheterna och vad dessa har att anföra om rätten till privatliv.

Att det blev så här är helt och hållet myndigheternas eget fel. Hade de nöjt sig med att jaga terrorister och de grövsta brottslingarna, då hade de förmodligen kommit undan med det. Men de blev giriga. De började till och med begära ut uppgifter för att jaga fildelare. Skatteverket har fått ut mängder av uppgifter, för att kunna snoka runt i folks privatliv.

Och oavsett vad Leif GW Persson påstår i Veckans Brott – så krävs det inget domstolsbeslut för att datalagringens uppgifter skall lämnas ut. Det har skett slentrianmässigt.

Drakoniska tvångsmedel får helt enkelt inte urskiljningslöst appliceras på ett helt folk. Men alla är vi uppenbarligen – i statens ögon – potentiella terrorister och bankrånare.

Varje år dör mellan ett fåtal till 500 människor i Europa till följd av terrorism. Vilket naturligtvis är upprörande. Och varje år blir 2.500 europeiska kvinnor ihjälslagna i hemmet. Oändligt många fler misshandlas. Det skulle man kunna komma till rätta med genom att montera upp kameror i alla hem, i alla rum. Men det vore också att göra ett oproportionerligt ingrepp i svenska folkets rätt till privatliv.

Man skall naturligtvis inte dra sig för att använda ny teknik, när den har något att tillföra. Men jag är rädd att all denna teknikfixering (snart skall övervakningskamerorna få ansiktsigenkänning och automatiserad beteendeanalys) flyttar fokus och resurser från det verkligt viktiga polis- och underrättelsearbetet. Som spaning, personkännedom, mänsklig kunskapsmassa, kontakter och någon enstaka spion.

Övervakningsapparaten har ju faktiskt inte lyckats stoppa de tragiska terrorangrepp som skett. Däremot har de flesta av förövarna varit kända av myndigheterna sedan tidigare. Så spana då på dem, istället för på hela folket.

Risken är att den automatiserade övervakningsstaten kommer att göra oss mindre säkra.

Till sist: Sätt inte sådana här verktyg i makthavarnas händer. Vi har inte en aning om vem som kommer att leda landet om 20 eller ens fem år. Eller tänk om dagens ledare trillar över den moraliska kanten och börja odla sin auktoritära sida. (Spoiler: De kommer att säga att de måste.)

I Nederländerna registrerade man folks religiösa tillhörighet, för att enkelt kunna fördela skattepengar till de olika samfunden. Sedan blev landet ockuperat och registret föll i nazisternas händer. Uppsåtet behöver alltså inte vara ont för att konsekvenserna skall bli katastrofala.

/ HAX

Vad händer nu?

Senaste artiklarna