11182017Huvudnyheter:

MENINGAR OCH REFLEKTIONER OM HUR VI FORMAR VÅR VÄRLD OCH VÅRT VARANDE, I DET STORA OCH DET LILLA, I DET AVLÄGSNA OCH DET NÄRA

»Frihandel« eller fri handel?

Häromdagen skrev jag här att britterna alltid kan dra fram det verkliga frihandelskortet i Brexit-förhandlingarna med Bryssel. Nu har något snarlikt skett.

Tyskland och Frankrike lät meddela att utträdesförhandlingarna måste vara klara innan man kan börja diskutera framtida förhållanden. Vilket kan vara korrekt, i något slags strikt mening. Men det är ju inte så man gör. Det dyker upp problem som behöver fixas – och då löser man dem med hela verkligheten som kontext.

Från EU:s sida har man tydligen bestämt sig för att agera småaktigt.

Det brittiska svaret lät inte vänta på sig. Finns det inget nytt handelsavtal inom förhandlingarnas tidsram – då kommer Storbritannien att hänvisa till det redan existerande WTO-avtalet. Vilket innebär att britterna kan handla med EU och alla andra som om det vore vilket annat land som helst. Problem solved.

Detta rycker plåstret av frågan om EU:s olika handelsavtal.

De presenteras alltid som frihandelsavtal. Men de handlar betydligt mer om regleringar än om fri handel. För att handla fritt med varandra behöver man inte alla dessa överlastade avtal. Det räcker med bilaterala överenskommelser om att inte ta ut tullar eller tillämpa andra handelshinder. Eller så gör man detta på egen hand och hoppas att alla andra som vill se en blomstrande världshandel hakar på. Happy days.

EU:s olika handelsavtal handlar inte sällan om att skydda avtalsparternas respektive icke längre konkurrenskraftiga företag mot en fri marknad. Sådant kräver både regleringar, byråkrati, centralstyrning och en smula kommandoekonomi. På konsumenternas och skattebetalarnas bekostnad, skall tilläggas.

Sedan är det en helt annan sak att ett land eller ett handelsområde kan sätta upp till exempel produktsäkerhetsregler. Men sådana skall gälla lika för alla företag, inhemska såväl som utländska.

Det känns som om alla dessa tungrodda handelsavtal – vilka ofta får samma effekt som lagstiftning – och som förhandlas fram bakom stängda dörrar – är ämnade att lösa problem som inte existerar samtidigt som de skapar nya, verkliga.

Sverige var faktiskt ett land med rätt fri handel (och utan jordbruksstöd) innan vi gick med i EU. Ironiskt nog gjorde vårt inträde i den fria, inre europeiska marknaden slut på alla sådana ambitioner gentemot resten av världen.

/ HAX

Vad händer nu?

Senaste artiklarna